Känslomässig storm. Tomt. ?. Tårar. Tomt. ? .
Man är färdigläkt och omplåstrad, lever vidare & så kommer tiden ikapp. Det är dags att avsluta ordentligt, vilket är skönt, men ändå rivs såren upp. Obehagliga, melankoliska Känslor strömmar upp & tårar faller som floder på min kind.
Jag vet inte vad det är som gör mig ledsen. Vilket avsnitt av denna såpa som får mig att hulka som ett litet barn.
Är det ovissheten om framtiden?
Eller kanske att faktiskt slå igen boken, för att börja på en helt ny bok med tomma blad...
Eller är det tröttheten som får mig att överreagera till tårar?
Jag vet inte? Kanske spelar det ingen roll heller. Jag är bara människa, en människa med tankar, känslor och banala behov.
Vad händer?
publicerat i Allmänt